Sexismus - ein globales Problem

SEXISMUS NOCH IMMER EIN GLOBALES PROBLEM

 

Am neunten Mai ist auf der Homepage des „World Economic Forum“ ein Bericht erschienen, der unter anderem von Moldawien bis nach Afghanistan fünf Beispiele von Sexismus aufzeigt und damit klar macht, welchen Hindernissen sich Frauen auch im 21. Jahrhundert stellen müssen. Darunter der Fall einer Romni aus der moldawischen Stadt Rîșcani namens Laura Bosnea.

Wir kennen das Problem der so genannten traditionellen Familien und alten Sitten, wenn es um die Frau, Freiheit und Ehe geht. Auch wenn statistische Zahlen etwas veraltet oder unklar sind (laut dem Verein Orient Express stammten 2010 von über 500 Wiener Klientinnen, die Hilfe suchten, neun Prozent aus Serbien), spricht UNICEF von über 700 Millionen Frauen, die in Zwangsehen leben. Davon 250 Millionen nicht älter als 15 Jahre alt.

Laura Bosnea wurde als 21-jährige Studentin von ihrem Ehemann „gestohlen“. Ihr eigener Vater hatte unter einer Bedingung diesem „Raub“ sein Einverständnis erteilt: Laura dürfe ihr Studium abschließen, so das dem Gatten abgenommene Versprechen. Zwei Kinder später endete zwar das Studium, doch die Karriere Bosneas begann. Mit 28 ist sie jetzt eine von zwei Roma-Stadträtinnen in ganz Moldawien.

„Mein Ehemann wirft mir vor, die eignen Kinder zu vernachlässigen, um anderen zu helfen. Für ihn hat eine Frau daheim zu bleiben und sich um den Haushalt zu kümmern. Ich versuche ihn zu überzeugen, dass es meine Aufgabe ist, sich um die Benachteiligten zu kümmern und für Gerechtigkeit zu kämpfen“.

Der Erfolg gibt ihrem selbstlosen Einsatz mehr als Recht. „Seitdem ich Stadträtin bin, haben sich 79 Roma-Kinder in Schulen eingeschrieben“. Auch wenn sie als junge 28-jährige Roma-Frau es in einem männerdominierten Umfeld (weltweit ist nur eine von fünf Personen, die im Parlament arbeiten, weiblich) schwer hat Anerkennung zu finden, Bosnea gibt nicht auf. Sie möchte bald das Jus-Studium beenden und dann ein Gemeinschafts-Zentrum für Frauen und Kinder in Not gründen.

Wer den Bericht im Original (Englisch) oder weitere Beispiele von Sexismus, wie die Probleme einer Polizistin in Kenia, Morddrohungen gegen eine türkischen Busfahrerin oder über Zwangsverstümmelung in Mali lesen möchte, der folge diesem Link: http://bit.ly/1T9DBJD

Seksizmo źi ages jekh ljumako poblemo

 

Ando 9. majo anklisto pe homepage “World Economic Forum” jekh raporto, savo sîkavel panź eksemplur katar e Moldava źi ka Afganistano, paj tematika seksizmo. O raporto sîkavel save phare barijere sî te nakhên źuvlja i ando biš-taj-jekto šêlutno bêrš. Jekh raportosko eksemplo sîkavel o trajo kata e Laura Bosnea, kaj sî jekh řomni anda foro Rîșcani/Moldova.

Dosta prinźando sî amengê o problemo kata l‘ takozvani „tradicionalni familije“ taj kata lengê purane tradicije, kana sî o divano pa l‘ źuvlja, paj sloboda taj pa trajosko modo, sar te trajin řom taj řomnji kethane. Vi te sî le brojur la statistakê pe kodja sama purane taj vunivar i naj dosta klaro, ipak vorbil e UNICEF kata maj but de 700 miljonur źuvlja, save sî zorasa mêritime taj save trajin zorasa peskê řomesa (pala o Verein Orient Express sas ando bêrš 2010 katar 500 Bečeskê źuvlja, kaj rodenas ažutimos, 9% kata kodola źuvlja andaj Srbija). 250 miljonur źuvlja lendar naj maj purane de deš-u-panź bêrs.

La Laurako Bosneako Řom “čordja” la, kana sas voj biš-taj-jekhê bêršengi studentkinja. Lako dad složisajlo kodole „čorimasa“ ali numa talaj kondicija: te mukêl la lako řom, te del voj gata peski studija. Maj palal kêrdile lakê duj śave, save gêtisarde i peskê studije; numa la Lauraki karijera de akanara teljardja. Akana sî voj biš-taj-oxto bêršengi taj voj sî li jekh řomni kata l‘ duj řomane źuvlja ando forosko-saveto, pe întrego Moldova.

„Mîřo Řom xoljajvel, mothol voj, kaj mukav mîře śaven, haj ažutiv averen. Pala leski sama trubun źuvlja te bêsen khêre taj sî te grîžin pala o khêr. Zumavav te sîkavav leskê te i vo haćarel mîři motivacija: me dikhav kudija sar mîri bući taj mîrî obligacija, te grîživ pala manuša kaj naj len dosta bax ando trajo taj save aśile palpale taj i te marav ma pala čačimata“.O prosperiteto kata lako altruističko angažmano sîkavel kê arakhadol pe vorta drom. “De sar sîm foroskê savetoski administratorka, već upisosajle efta-var-deš řomane śavořê ande skola”. La biš-taj-oxto bêršengirja řomnjaki pozicija naj lokhi, kê pe kodola thana, sar kaj kêrel voj bući sî le mîrš dominantni, numa e Laura kidel sja peski zor pala peski bući (pe întrego ljuma lel ando parlamento katar panź thana numa jekh źuvlji lel than aj štar thana len le mîrš). E Laura kamel so maj sugo te del gata peskê juristikakê studije taj pala kodja kamel te formiril jekh centro pala źuvlja taj pala śavořê kaj pele ande nevoja.

Kon mangel te čitol o raporto ande originalno śib (englezicko) ili kon mangel te čitol maj but pa seksizmo, pa l’ problemur jekha policajkinjakê ande Kenia, pa l’ mudarimaskê pretnje p’ ekh xoraxni kaj vozil buso ili paj mutilacija zorasa ando Mali, mek dikhêl o linko: http://bit.ly/1T9DBJD

VIVARO

Copyright @ All Rights Reserved